Livet är livsfarligt
Orättvisan som existerar här i vår sorgliga värld kan göra mig galen ibland. Varför varför varför? Varför skulle det hända just henne? Eller honom? Dem som förtjänar det minst tycks alltid råka som mest illa ut. Straffade. Märkta för livet med blödande hjärtan. Hon som hade hela världens tjusning framför sig men blev snuvad av livet självt på grund av en skräckfylld sjukdom. Vår vackra, eländiga men också så bedrövliga värld kommer nog aldrig sluta förvåna oss, hur mycket vi än tror och hoppas.
What goes around comes around
Och där slogs klubban i bordet och domen är äntligen fälld. Idioten sitter inne och inte sörjer väl vi för det.
kärlek till dig, på jorden eller i himmelen spelar ingen roll.
After the storm
And there will come a time, you'll see, with no more tears. Love will not break your heart, but dismiss your fears. Get over your hill and see what you find there, with grace in your heart and flowers in your hair.
Känslor.
Det man inte kan få.
Hatar att inte bo i villa nu när försommaren smyger sig på. Hela mitt liv har jag bott i villa och var naturligtvis bortskämd med en stor altan, gräsmatta, äppelträd och grillar. Nu är det två olika lägenheter som gäller. Uppskattar verkligen det jag har idag men vissa stunder är det svårt att inte sakna en fulländad familj och en villa i fålhagen. Man ska aldrig missunna det man har men att sakna hör till mänskligheten.
Jag mår bra.
"Vinden är behaglig. Luften känns precis lagom. Om man blundar i solen känns det precis så som man drömmer om att det ska kännas där i januari när snön piskar i ansiktet. Vin har aldrig smakat så gott och de där hitsen på klubben är bättre än någonsin. Det jobbiga känns plötsligt inte så jobbigt och även fast man snittar tre timmar sömn per natt har man mer energi än någonsin. Plötsligt vågar jag svara i telefon när folk ringer och när någon smsar blir jag inte längre rädd. Mat har fått en ny smak och jag blir inte nervös över småsaker. Jag går på gatan och skrattar högt, min ångest har försvunnit. Paniken är borta."
Citat från www.devote.se/forni
Det finns få texter som talar mig rakt in i hjärtat och majoriteten av dem står denna människa för. Fantastiskt.
Man vill alltid ha det man inte kan få
Här snackar vi riktig jävla frustration men lyckorus på samma gång.
ibland är en lögn det finaste man har
Självklart skär det i hjärtat ibland, min vän. Men inte lika ofta och inte lika djupt. Varför gräva ner sig när man kan leva? Skapa nya minnen istället för att blicka tillbaka till gamla. Upplev allting på nytt och omvandla det som tynger till något positivt. "Även den som går sakta kommer fram".
Once you realize your past is just a story it has no power over you
Alltså gud vad händer med mig. Men jag är iallafall lycklig nu. Längtar till London på torsdag också! Man måste faktiskt dö några gånger innan man kan leva och nu har jag återuppstått.
There's more to living than being alive
För vad spelar egentligen någon roll? Let us live. Det här är vår tid, åldern kring arton år är enligt fakta den tiden då man är som lyckligast. Jag fyller om fyra månader men känner redan nu att den här våren/sommaren kommer bli den bästa i mitt liv. The best is yet to come. Jag kan inte säga att jag aldrig mått bättre men det är på gång. Tar steg framåt och blir självständigare för var dag som går. För jag vet att jag kommer att lyckas.
Du tog mitt inre ifrån mig
Blickar uppåt och framåt istället för nedåt och tillbaka. Vill aldrig mer gå tillbaka till mitt förflutna och beblanda mig med dem människorna som rent ut sagt förstörde mig som individ. Never again. Det finns en anledning till varför saker och ting skedde och det ligger en mening bakom det. Det är därför man aldrig ska gå tillbaka till något som fick en att må dåligt - för samma historia och samma sår rivs lätt upp.
Har inga förväntningar på livet idag och det är så in i helvette skönt. Gör precis vad jag vill och jag skapar mina egna regler. Citerar min kära vän Emma "Man ska se möjligheterna istället för problemen". Så sant. Och jag blickar bara framåt mot nya utmaningar.
Min bästa
Det finns vissa människor i ens liv som tar mer än dem ger. En del som kräver mer än dem kan bidra med. Men du, du ger alldeles för mycket mer än du borde. Du är min klippa, min andra halva, mitt liv och min styrka. Du är den människa som ser igenom och som bryter upp murarna. Du har varit min räddning så många gånger och det är mycket tack vare dig som jag klarat mig så fint. Min bästaste vän i hela vida världen - GRATTIS PÅ DIN 18ÅRSDAG. Du förtjänar all lycka som finns. Älskar dig så jag spricker.
Use your smile to change the world, don't let the world change your smile
Komplicerad människa
"du är så komplicerad, så svår att förstå"
Ja, eller så förstod du mig precis men ville bara inte inse det.
Visst känns det fint att va vid liv en dag till? Visst känns det fint nu, Hurricane?
Och hur i hela världen skulle nån kunna sätta kedjor på en Hurricane?
Mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta.
Och du skulle bara våga jämföra din sorg och förlust med min.
And when the broken hearted people living in the world agree, there will be an answer, let it be.
Lyssnar på The Beatles som aldrig förr.
Styrka i strid.
"Kroppen och psyket ger upp redan innan vi är framme. Hela bilresan fram till Löwenströmska är en plåga. Sjukhuset är lika med helvettet i mitt huvud, dödens portar, inferno, avgrunden. Misstolka mig inte, personalen är underbara och doktorerna väldigt duktiga men det enda jag relaterar sjukhus till är enorm smärta, väntetimmar och tabletter. Alldeles för många tabletter. Det är som att sjukhuset hatar mig och torterar mig genom att alltid på något miserabelt sätt dra mig tillbaka. För jag kommer ALLTID tillbaka till Löwenströmska sjukhuset. Förr eller senare är jag i dess makt igen."
Utdrag för några månader sedan innan min tredje operation. Idag, när jag gick ut genom sjukhusets portar för sista jävla gången i hela mitt liv vet jag att jag aldrig mer kommer skåda denna hemska byggnad igen. Aldrig mer. Nu säger dom att jag är fri och klar. Trots att mitt sexmånaderstest inte var komplett, och trots att det gör otroligt ont och även fast knät är ostabilt så är jag färdig. Både kirurgen och sjukgymnasten uppmuntrar mig till att börja med innebandyn igen sakta men säkert. Jag tror faktiskt ingen förstår vilken lycka det är. Det är ett jättekliv i den här snedvridna historien. 17 månader efter det avslitna korsbandet, utsträckta ledbandet, vattnet i knäskålen och benbiten i minisken så ska jag vara kapabel till att röra mig efter mina egna villkor. Det är som att vinna en miljon kronor. Nu handlar det bara om fokus motivation och positiv energi. För jag ska klara det här, snart är jag tillbaka. Snart.
Vi får se hur det går. Måste testa först, antingen vinner jag över mig själv eller så faller jag tillbaka till den jag varit i sjutton månader nu. Det här är något jag kommer ha med mig i hela mitt liv så jag tänker tvinga det till att bli en styrka istället för svaghet.
She's nothing like me and I'm truly grateful for that.
